Jag har ramlat ner i förkylningsträsket igen och den här gången drog jag den yttersta nitlotten med halsont. Jag hatar halsont. Jag snyter mig hellre femhundrafyrtioelva gånger om dagen än att ha ont i halsen. Antar att det beror på att jag höll på att dö för längesedan, då jag hade körtelfeber och halsfluss samtidigt. Herregud.. Men jag gick i alla fall ner kanske 6 kilo. Kunde ju knappt svälja mitt eget saliv.
Hundvakt är jag också. Jag är ju kattmänniska, absolut. Tycker ju om hundar men vill nog inte ha en egen. Att vakta "svärmors" lilla dvärgpinscher Wilda är helt ok. Trots att hon stressar mig när hon följer efter mig överallt, hela tiden. Nu ligger hon och sover i hörnet av soffan, trots att åskan mullrar för fullt utanför fönstret. Skönt att hon inte var rädd för det i alla fall.
